10. Varuflöden, produktivitet och priserModell D1 | 1998-01-19 Till Kap 9 |
Den privata sektorns syfte är att i slutänden förse samhället och dess innevånare med varor och tjänster. Jag beskriver här kortfattat varu- och tjänsteflödena och dess kopplingar till resten av ekonomin. Den inhemska produktionen utgör tillsammans med importen samhällets totala tillförsel av varor och tjänster. Användningen utgörs av konsumtion, export och investeringar i realkapital och lager. Nedan beskrivs också sambandet med den monetära ekonomin.
Jag väljer att tills vidare inte ta med den offentliga sektorns produktion då den (i Sverige) till stor del utgörs av varor och tjänster med annat ändamål än den privata produktionen.
Låt oss först studera flödet av varor och tjänster:
Bild 10.1:1. Flöden av varor och tjänster. Beteckningar som för Ekonomiskt kretslopp D1.
Man kan göra en försörjningsbalans för volymflöden av varor och tjänster på liknande sätt som det finns en försörjningsbalans med betalningsflöden som mäter flödena i pengar.
Tillförsel = Produktion + Import | X(25) + X(27) = |
Användning = Investeringar + Lageruppbyggnad + Konsumtion + Export | = X(26) + X(28) + X(33) + X(35) |
Tabell 10.1:1 Volymbalans mellan tillförsel och användning varor och tjänster
På tillgångssidan finns inhemsk produktion i privat sektor och import.
På användningssidan finns privat konsumtion, offentliga inköp, investeringar, export och lageruppbyggnad.
Eftersom det rör sig om vitt skilda varor och tjänster så måste man finna ett gemensamt mått för volymflödet. För en homogen grupp varor t.ex. bilar så kan man ange volymflödet i antal/år eller ton/år. Detta mått passar inte alls för tjänster. Jag har valt antal använda manår/år, med arbetstiden 8 timmar/dag, vid en visst basår och med användande av då gällande teknik. Jag kallar det för producerade manår/år eller produktmanår/år (pmå/år) och menar att den nytta som varan eller tjänsten representerar kan mätas med nedlagt arbete under standardiserade förhållanden. Jag räknar inte in förslitningen av realkapital i varans värde. Kapitalförslitningen blir i stället en minuspost till investeringarna när man skall beräkna mängden kvarvarande realkapital.
Om det går åt mindre mängd arbete för att
producera samma vara med annan teknik så blir därmed
varans värde inte mindre. Förhållandet mellan
de producerade varornas volym mätt som producerade manår
och verkligt utfört arbete mätt som arbetade manår
(amå) är produktivitetsfaktorn pf (pmå/amå)
eller helt enkelt produktiviteten. När produktiviteten ökar
med t.ex. 10 procent så blir produktivitetsfaktorn 1,1 och
man kan med samma antal anställda producera 10 procent mer
varor, alternativt använda 9 procent färre anställda
för samma produktion.
Låt oss se närmare på produktionsprocessen. Ett antal anställda går till arbetet och arbetar ett givet antal timmar per dag. Utfört arbete/år beror på antalet anställda X(24) och den dagliga arbetstiden. Produktionsvolymen/år bestäms av produktivitetsfaktorn pf och utfört arbete i manår/år. Lönesumman/år bestäms av lönen per manår (med 8 arbetstimmar/dag) pw och utfört arbete i manår/år.
Den årliga betalningen för varorna och tjänsterna blir konsumtionsvolymen/år mätt som producerade manår/år multiplicerat med priset per producerat manår.
Utfört arbete = | = X(24) * Daglig arbetstid / (8 timmar) |
X(25) = Inhemsk produktion / år = | = pf * Utfört arbete =
= pf * X(24) * Daglig arbetstid / (8 timmar) |
X(19) = Lönesumma / år = | = pw * Utfört arbete =
= pw * X(24) * Daglig arbetstid / (8 timmar) |
Tabell 10.1:2. Arbete och produktion.
Flödena visas på vänster sida av nedanstående
figur:
Bild 10.1:2. Samband mellan produktionsvolym, arbete
och betalningsflöden.
De heldragna pilarna i bild 10.1:2 ovan visar flöden av arbetskraft,
varor och tjänster (den reala ekonomin). Små cirklar
markerar start- och slutpunkter för flödena (källor
och sänkor). Flöden ackumuleras vid kondensatorsymbolerna
(=). Streckade pilar visar förbindelser med penningekonomin
genom prisfaktorer. Import och export är också förbundna
med betalningsflöden, men det visas inte här. Se tabell
10.1:4.
Flöden av arbetskraft etc. visa i nedanstående figur. Jag upprepar bild 7.1:2 med ny numrering av flödena för arbetskraft. Den nya numreringen hör till Ekonomiskt kretslopp D1 som kommer att beskrivas i kapitel 12.
Bild 10.1:3. Flöden av arbetskraft, Ekonomiskt kretslopp D1.
X(19) = Lönesumma/år = | Summa över alla kategorier ( Lön/manår * Daglig arbetstid/(8 tim) * Andel ) * Antal anställda = pwh * X(24) |
X(25) = Produktionsvolym/år = | Summa över alla kategorier ( Produktivitetsfaktorn * Daglig arbetstid/(8 tim) * Andel ) * Antal anställda = pfh * X(24) |
Tabell 10.1:3 Definition av genomsnittlig lönenivå pwh och genomsnittlig produktivitetsfaktor pfh, båda reducerade med hänsyn till faktisk arbetstid.
Med beteckningar för volymflöden (pmå/år) som i bild 10.1:1 och för betalningsflöden (Mdr/år) som för Ekonomiskt kretslopp D1 (bild12.1:1) fås följande samband :
Privata löner | X(19) = pwh * X(24) | pwh = lön/anställd/år, kKr/manår |
Import | X(21) = prImp * X(27) | prImp = pris för importen, kKr/produktmanår |
Investeringar | X(20) = prDo * X(26) | prDo = pris för inhemsk (domestic) produktion (producentpris), kKr/produktmanår |
Lageruppbyggnad | Det finns inget motsvarande betalningsflöde för X(28) | |
Inhemsk konsumtion av varor och tjänster till producentpris | X(32) = prDo * X(33) | prDo se ovan |
Export | X(34) = prExp * X(35) | prExp = pris för exporten, kKr/produktmanår |
Tabell 10.1:4 Betalningsflöden som motsvarar volymflöden
av varor och tjänster.
Anm: I Excelkalkylerna används en faktor 1/1000 för
att omvandla från millioner kronor till miljarder kronor
(Mdr).
Vi är nu mogna för att dra vissa slutsatser om de förhållanden som råder vid full sysselsättning. Det är svårare att tala om hur man når dit eftersom läget i samhällsekonomin beror på resultatet av många enskilda beslut. Ett beslut som verkar gå i rätt riktning kan ha oönskade bieffekter eller motverkas av andra beslut ( t.ex. uttag av skatt motverkas av att skattebasen minskar eller genom skatteplanering som inte förusågs i det första beslutet). Det är i alla fall lättare att nå målet full sysselsättning om man vet vilka förhållanden man ska sträva efter. Följande slutsatser kan dras om man kombinerar resonemangen från kapitel 7 om de separata kretsloppen med vad som sagts ovan.
Ovan förda resonemang är naturligtvis förenklat. Det visar de stora dragen i hela ekonomin. Arbetskraften är inte homogen och alla varor är inte av samma slag. Man kan på kort sikt inte flytta arbetskraft mellan privat och offentlig verksamhet eftersom de olika områdena kräver olika kompetens. På längre sikt så kan dock fördelningen ändras med ändrad antagning till olika utbildningar. Lönehöjningar ökar också tillströmningen till yrken med brist på arbetskraft.
Fastän en ojämn inkomstfördelning är förenlig med full sysselsättning så kan en sned inkomstfördelning försämra stabiliteten i ekonomin. John Kenneth Galbraith försöker i sin bok om börskraschen i USA 1929 (1) analysera orsakerna till sammanbrottet. Han anser att en av fem svagheter i ekonomin var "Den sneda inkomstfördelningen. de fem procent av USA:s samtliga inkomsttagare, som hade de högsta inkomsterna, svarade för ungefär en tredjedel av de totala personliga inkomsterna i landet. inkomster som hade sitt ursprung i räntor, utdelningar och hyror Denna ytterst ojämna inkomstfördelning medförde att ekonomin var beroende av en hög investeringsnivå eller en stor konsumtion av lyxvaror eller båda. De förmögna kan inte köpa massor av bröd. Om de skall använda sina inkomster, måste de köpa lyxvaror eller investera i nya fabriker och projekt. Både investeringarna och lyxvarukonsumtionen är med nödvändighet betydligt konjunkturkänsligare och varierar mer än de normala löntagarnas utgifter för mat och hyra."
Den Excelkalkyl (engelsk version) som beskriver Ekonomiskt kretslopp D1 kan laddas hem här. Om du vill ha den svenska versionen så skriv till min e-mail.
Åter till hemsida eller innehållsförteckning.
Nästa kapitel kap 11.