8. Simuleringsresultat med ekonomiskt kretslopp S3 | 1999-05-14 Till Kap 7 |
Det ekonomiska kretslopp (S3) som beskrivits i kapitel 7 är det enklaste som ger annat än triviala resultat. Nedan följer en sammanfattning av inverkan av varje parameter. Jag granskar sedan några fall som är aktuella i den politiska debatten, nämligen företagens vinster, skatterna och tillväxten.
Nedanstående tabell sammanfattar inverkan av de parametrar som ingår i Ekonomiskt kretslopp S3.
Varierad parameter, Ändringens storlek Parametervärde före -> efter | Arbetslöshet ökning (+) minskning (-) | BNP förändring | Vinster brutto förändring | Anmärkning |
1000-tal | Mdr/år | Mdr/år | ||
Höjd lön till offentligt anställda + 5 kKr/år
238,3 ->243,3 kKr/år | +68 | -7,1 | 0 | Anm. 1 |
Ökade pensioner + 5 kKr/år
184,1->189,1 kKr/år | +57 | -13,7 | 0 | |
Ökad arbetslöshetsersättning + 5 kKr/år
104,1->109,1 kKr/år | +54 | -12,9 | 0 | |
Ökade skatter + 1 %-enhet
kvot 0,516->0,526 | -269 | +64,1 | 0 | Behandlas utförligt nedan |
Ökad lön till privat anställda + 5 kKr/år
298,1->303,1 kKr/år | +59 | -6,1 | 0 | Anm. 2 |
Ökad vinstandel + 1 %-enhet
0,438->0,448 | +64 | -6,6 | +10,7 | Behandlas utförligt nedan |
Ökad import + 5 Mdr / år
496,5->501,5 Mdr / år | +17 | -6,7 | -2,2 | |
Ökad privat konsumtion + 5 Mdr / år
828->833 Mdr / år | -57 | +16,4 | +2,3 | Behandlas utförligt nedan |
Ökade investeringar, + 5 Mdr / år
178->183 Mdr / år | -14 | 5,6 | +1,8 | |
Ökad export + 5 Mdr / år
558->563 Mdr / år | -2 | +0,8 | +0,3 |
Tabell 8.1:1 Inverkan av enskilda parametrar på ekonomin, kretslopp S3.
Anm. 1: Den offentliga sektorn anställer så många som den har råd att anställa, sedan ersättning till ej arbetande (arbetslösa) och pensioner är betalda.
Anm. 2: Ökad lön till privat anställda ger med
bibehållen vinstandel högre arbetslöshet. Om löneökningen
sker på vinsternas bekostnad så kan arbetslösheten
minska. Detta är ett exempel på inverkan av två
faktorer samtidigt, nämligen ökad lön till privat
anställda och minskad vinstandel. Modellen säger ingenting
om den ömsesidiga påverkan mellan dessa två faktorer.
Balansen uppstår i verkligheten som resultat av mänskliga
beslut i form av förhandlingar mellan anställda och
arbetsgivare plus företagens beslut om försäljningspriserna.
När man studerar en verklig ekonomi utifrån historiska erfarenheter kan man aldrig se inverkan av enskilda variabler. Det händer ofta många saker samtidigt. Att då beskriva samband mellan två variabler kan bli svårt eller vilseledande, eftersom resultatet kan bero på många olika faktorer.
En matematisk modell tillåter att man varierar en faktor i taget utan andra störningar. Man måste också här vara försiktig när man tolkar resultaten, och hålla i minnet vilka andra parameterar som är konstanta när en enskild parameter varieras. Observera att i modell S3 är betalningsflödena (lönesummorna) konstanta när löne- och ersättningsnivåer ändras. Budgetbalans råder i varje sektor.
Man ser att de faktorer som ger en minskning av arbetslösheten är:
Samma förändringar ger också ökad bruttonationalprodukt. Ökade skatter avser inte bara nominella ökningar av skattesatser utan att det också leder till ökade skatteinbetalningar. Vidare förutsätter modellen att skatteintäkterna används till att anställa folk i den offentliga sektorn i den mån som de inte behövs för transfereringar. Den offentliga budgeten antas vara i jämvikt. Senare modeller kommer att visa inverkan av offentlig upplåning.
De faktorer som ger ökade vinster i privat sektor är:
Ökning av vinstandelen förutsätts ske genom rationaliseringar och friställningar samtidigt som årslönen för de privat anställda bibehålls.
Nedan redogörs för mekanismerna bakom tre av ovan nämnda
faktorer.
Bild 8.2:1. Förändring av betalningsflöden
då företagens vinstandel ökar med 1 % av förädlingsvärdet.
Företagen ökar sina vinster genom att rationalisera. De privat anställda, som behåller sin anställning, har kvar samma årslön. Produktionen av varor och tjänster förblir densamma. En del av köpkraften omfördelas från privat anställda till kapitalägare men hushållens totala köpkraft bibehålls.
Man kan illustrera omfördelningen som ett litet kretslopp överlagrat på tidigare flöden. Minskningen av de privat anställdas löner med 10,7 Mdr/år kan ses som löner som flyter i motsatt riktning mot den normala (positiv riktning).
Bild 8.2:2. Förändringen som ett litet kretslopp
i det stora kretsloppet. Omvänd riktning på löneflödet
betyder att lönesumman minskar.
Alternativt kan man se det som att en del av kretsloppet tar olika vägar:
Bild 8.2:3. Ett kretslopp som söker sig alternativa
vägar.
Det gäller generellt att i slutna system så kan man alltid beskriva betalningsflödena som slutna kretslopp som överlagras på varandra. Därigenom är villkoret för betalningsbalans uppfyllt för alla sektorer som flödet passerar genom.
Vissa privat anställda mister sina jobb och blir arbetslösa. Detta ökar transfereringarna ( arbetslöshetsersättningarna) och det blir mindre pengar till anställda i offentlig sektor. Man kan tänka sig ett annat litet kretslopp, transfereringar + 6,6 Mdr/år, ersättning till arbetslösa + 6,6 Mdr/år, lön till offentligt anställda - 6,6 Mdr/år och utgifter för offentlig produktion - 6,6 Mdr/år. Vissa av de offentligt anställda blir också arbetslösa.
Bild 8.2:4. Förändring av arbetskraftsflöden
då företagens vinstandel ökar med 1 % av förädlingsvärdet.
Arbetskraftsflöden ( i generaliserad mening) är exempel på källflöden. Källflöden börjar i en källa (hushållen) och slutar i en eller flera sänkor (företagen, offentlig produktion, transfereringssystemet). Eftersom man har en och samma källa att ösa ur så kommer en ökning av ett flöde att ge motsvarande minskning i ett annat.
Bild 8.2:5. Källflöden.
Förändringarna i arbetskraftsflödena är proportionella
mot förändringarna i motsvarnade betalningsflöden.
Årslönerna och de årliga ersättningarna
är proportionalitetskonstanter.
Som visats ovan så följer av ökad vinstandel att
mer pengar delas ut till kapitalägarna (investeringar, export
och import är samtidigt konstanta). Nedan visas hur antalet
ej sysselsatta (arbetslösa) ändras då andelen
utdelade vinster ökar:
Bild 8.2:6. Förutsägelse om antalet ej sysselsatta
vid ökande andel utdelade vinster, ekonomiskt kretslopp S3.
Detta kan jämföras med motsvarande diagram för
den öppna arbetslösheten enligt SCB (1):
Bild 8.2:7. Den öppna arbetslösheten som funktion
av andel utdelade vinster. Källa: Data från SCB.
De två diagrammen liknar varandra i mycket hög grad. Den statististiska samvariationen är förvånansvärt stor med tanke på att ett flertal andra faktorer påverkar arbetslösheten. Vid jämförelse mellan de två diagrammen bör man tänka på att arbetsmarknadsåtgärder i form av utbildning etc. påverkar den öppna arbetslösheten. Man kan också visa hur vinster och arbetslöshet varierat med tiden:
Bild 8.2:8. Andel utdelade vinster och antal öppet arbetslösa under åren 1980 - 1994. (Enheten för andel utdelade vinster är sjundedels procent för att kurvorna skall ligga på samma höjd).
Också detta diagram visar en samvariation mellan andel utdelade vinster och arbetslösheten. Kurvorna går praktiskt taget parallellet fram till år 1990, därefter närmar sig kurvorna varandra. Efter 1990 har arbetslösheten ökat förhållandevis mer. Man kan fundera på vad detta beror på, en orsak kan vara den markanta nedgången i investeringarna efter 1990 (diagram 7.2:5).
Ökningen av arbetslösheten och företagens vinster har i huvudsak skett efter 1990. Lennart Nyström, ekonom vid SIF´s förbundskansli beskriver i en rapport (2) hur det sker en förskjutning från "Industriella ägare" till "Ägaraktivism". "Ägaraktivism handlar om att ägarna vill ha ut så mycket värde som möjligt för egen del av bolagen och lämna kvar minsta möjliga resurser i dem. Ägaraktivism har kommit in med det internationella kapitalet men genomsyrar nu många svenska institutioner. Ägaraktivism handlar om en kamp mellan ägarna och de ägda bolagen om vem som ska ta hand om bolagens ekonomiska resurser och kan därför lätt komma i konflikt med bolagens långsiktiga utveckling."
Lars Nyströms beskrivning stämmer väl överens med den utveckling som kan ses i diagram 7.2:5 över bruttovinsten användning.
Man hör ofta argumentet att företagens vinster i Sverige
måste öka för att företagen inte skall flytta
utomlands, vilket också leder till ökad arbetslöshet.
Detta argument motsäger dock inte det ovan beskrivna sambandet
mellan arbetslöshet och vinster. Oberoende av hur trycket
på företagen uppkommer så blir resultatet detsamma.
Företagen rationaliserar för att "vårda sina
vinster" som det heter när Ekonomiska klubben resonerar
i radions program 1 (P1).
.
.
.
Bild 8.3:1. Förändring av betalningsflöden
då skattekvoten ökar med 1 %-enhet.
Endast betalningsflödena som går via den offentliga
sektorn ändras. Man ser att det tillkommer ett kretslopp
med 36 Mdr/år samtidigt som 28 Mdr/år omfördelas
från transferingar till offentlig produktion. Lönesumman
till offentligt anställda ökar med 36+28 = 64 Mdr/år.
Lönesumman till privat anställda förblir oförändrad.
Arbetskraften omfördelas enligt nedanstående diagram:
Bild 8.3:2. Förändring av arbetskraftsflöden då skattekvoten ökar med 1 %-enhet.
269 tusen personer får jobb i offentlig produktion. Antalet arbetslösa minskar lika mycket. Sysselsättningen i privat sektor ändras ej. Anledningen är att den privata konsumtionen är en parameter i modellen och denna har hållits konstant. Det något förvånande resultatet beror således på modellens uppbyggnad. Modellen visar vad som händer när övriga modellparametrar är konstanta. Men det visar också att det är ett möjligt läge i ekonomin. Hur man kommer dit är en fråga om ekonomisk politik.
Man kan kanske betvivla att den privata konsumtionen skulle förbli konstant vid en skattehöjning. Höjning av skatterna klassas ibland som en åtstramning av ekonomin i syfte att dämpa konsumtionen. För att förstå vad som hänt i vår beräkning så måste man se på förändringar som inte direkt framgår av modellen eller diagrammen ovan.
Genom skattehöjningen har den disponibla inkomsten för alla som redan har jobb minskat. Dessa har fått minskad konsumtion. De arbetslösa som fått jobb har ökat sin konsumtion i samma utsträckning. Dessa arbetslösa har fått jobb i offentlig sektor. I stället för att få betalt för att inget göra får de nu (mer) betalt för att producera i offentlig sektor. Skattepengarna försvinner inte, de kommer tillbaka (efter avdrag för skatt) som efterfrågan av privata varor och tjänster.
Slutresultatet blir en omfördelning av inkomster, förbättrad offentlig service som kan komma alla till godo genom bättre daghem och skolor, mer resurser till sjukhusen, kultursatsningar, förbättrad kollektivtrafik etc. För samhället som helhet har det blivit en stor vinst, BNP har ökat. De ökade kostnaderna för den offentliga sektorn har vi fått igen i form av ökad offenlig produktion. Detta är analogt med vad som behövs för att öka den privata konsumtionen, ökade kostnader för privat konsumtion motsvarar att några utför ett arbete för att framställa de varor som vi vill köpa.
Den principiella skillnaden består i hur vi fördelar våra inkomster mellan individer och i tiden. Det blir ingen genomsnittlig ekonomisk skillnad om man erhåller gratis offentlig sjukvård när man behöver den eller om man då köper den för egna pengar från privat sektor (om sjukvården bedrivs i privat regi) och om man har råd att betala för vården. Den stora skillnaden är att även de som privatekonomiskt inte har råd med vården kan få sådan. Som enskild person kan man behöva dyr sjukhusvård under en kort del av sitt liv. Detta tillfälle behöver inte, med offentlig finansiering, ställa hela den privata ekonomin över ända. Vissa personer kanske inte över huvud taget behöver utnyttja sjukhusvård, men har via skatten gett andra möjligheten då dessa just behöver den.
Klas Eklund har i sin bok (3) ett diagram (Figur 9.1) Offentliga
tjänster, transfereringar och skatter under en individs liv.
Han visar där, med data från SCB, hur man tillgodogör
sig samhällets tjänster, främst under barndom och
ålderdom, medan man mest betalar skatter under en den yrkesverksamma
delen sitt livet. Skatterna åstadkommer dock inte bara en
omfördelning, skatterna ger också en ökad offentlig
produktion som vi inte skulle ha fått annars.
Bild 8.4:1. Förändring av betalningsflöden
då produktionen i
privat sektor ökar, motsvarande en konsumtionsökning
på 5,0
Mdr/år.
En tillväxt i den privata produktionen ger tillväxt i hela samhället. Arbetslösheten minskar, skatteinbetalningarna ökar och fler kan anställas både i privat och offentlig sektor. Även utdelade vinster ökar. Alla borde vara nöjda. Det återstår ändå en fråga. Vi har haft tillväxt ända sedan 1950 (och tidigare också, fast mindre) och ändå är arbetslösheten större nu än tidigare. Andelen fattiga och utslagna i samhället ökar. Samtidigt förbrukas naturresurser i snabbare takt. Hur länge kan detta pågå? Mina kommande modeller kommer att ta med förbrukningen av naturresurser.
Det måste finnas något mer grundläggande i ekonomin
som avgör vår levnadsstandard. Som jag tidigare visat
i min första Modell 1 och
som framgår av tabell 8.1:1 ovan så, finns det fler
faktorer förutom tillväxten som påverkar välfärd
och arbetslöshet. Jag kommer senare att visa att dessa lösningar
(troligen) alla innebär en jämnare inkomstfördelning
i samhället.
Bild 8.4:2. Förändring av arbetskraftsflöden
då produktionen i
privat sektor ökar, motsvarande en konsumtionsökning
på 5,0
Mdr/år.
Kretslopp nr S3, som beskrivits ovan, innehåller inte den reala produktionsvolymen. På så vis kan man säga att den visar på grundläggande samband som gäller oberoende av ekonomins omfattning.
Den Excelkalkyl som beskriver Ekonomiskt kretslopp S3 och kan
laddas hem här.
Åter till hemsida eller innehållsförteckning.
Nästa kapitel kap 9.